‹ Tillbaka
Spara som favorit | Tipsa en vän | Skriv ut sidan
GÖR DET SJÄLV
Kan fuktskador och fuktproblem på vinden bero på ändrad uppvärmning av huset och tilläggsisolering av vindsbjälklaget? Pannbytet lät som en bra affär då man kunde spara massor i minskade uppvärmningskostnader eftersom övergången till el innebar en betydligt högre verkningsgrad för pannan. Dessutom skulle det bli helt problemfritt och jag skulle slippa igensatta brännare, oljeleveranser mm. Efter några år upptäcktes fukt- och mögelskador på vinden. Kan då dessa skador ha något samband med den ändrade uppvärmningen och tilläggsisoleringen av vindsbjälklaget? Svaret på denna fråga är ja.
Om man slutar värma skorstensstocken så riskerar man ett minskat ventilationsflöde i byggnaden. Orsaken till detta är att den varma skorstenen, via termiska stigkrafter genererar ett frånluftflöde i byggnaden. Installation av en elpanna eller inkoppling till fjärrvärme kan således innebära ett minskat ventilationsflöde i byggnaden. Ett minskat ventilationsflöde innebär i sin tur, vid konstant fuktproduktion i byggnaden, ett ökat fukttillskott i byggnaden. Ett ökat fukttillskott, skillnaden mellan vatteninnehållet i inomhusluften och utomhusluften, innebär i sin tur att fuktlasten över byggnadens klimatskärm ökar.
Vad kan detta då få för konsekvenser? Låt oss anta att vindsbjälklaget är relativt otätt för luft, vilket det ofta är i en äldre byggnad. Då det normalt råder ett högre lufttryck under vindsbjälklaget än på vinden kan luft via otätheter transporteras upp på vinden. Fukt i inomhusluften kan alltså, via konvektion, transporteras upp på vinden. När denna luftström, av fuktrik inomhusluft, vintertid kommer upp på den kallare vinden så kommer relativa fuktigheten att öka. Hur mycket luftens relativa fuktighet ökar beror på hur kall vinden är, hur mycket fukt som den uppläckande inomhusluften innehåller, d.v.s. fukttillskottet i byggnaden, och hur mycket fukt som ventileras ut från vinden. Om luften kommer i kontakt med en yta vars temperarur är lägre än luftens daggpunkt så inträffar kondens. Tidigare då byggnaden värmdes med t.ex. en oljepanna, verkningsgrad 65%, så tillfördes skorstenen energi från oljepannan. En del av denna energi avgavs från skorstenen på vinden. I och med övergång till annan uppvärmning kommer alltså temperaturen på vinden att sjunka. Detta resulterar i sin tur i en ökad relativ fuktighet på vinden vid konstant fuktkonvektion mot vinden.
Syftet med tilläggsisolering av ett vindsbjälklag är att spara energi. Det mindre energiläckaget mot vinden, efter tilläggsisoleringen, innebär med automatik att temperaturen på vinden sjunker. Tilläggsisoleringen innebär dock inte att bjälklagets lufttäthet ökar. Vid konstant fuktkonvektion mot vinden kommer alltså den relativa fuktigheten på vinden att öka efter tilläggisoleringen.
Ett byte av uppvärmningssystem och tilläggsisolering av vindsbjälklaget kan resultera i följande:- Minskad ventilation i byggnaden - Ökat fuktillskott i byggnaden - Kallare vind Under förutsättning av vindsbjälklaget ej är lufttätt leder samtliga faktorer enligt ovan till en ökad fuktbelastning på vinden. En tyvärr inte helt ovanlig åtgärd när det gäller fuktproblem på vindar är att installera en mekanisk fläkt på vinden. Om denna fläkt suger luft från vinden förvärras fuktproblemen istället för att minska. Orsaken till detta är att fläkten suger upp fuktig inomhusluft från bostadsdelen med ökad fuktproduktion som följd.Anders KumlinAK Konsult Indoor Air AB